Fredrik Nilsson i Framåt Kamrater: “Det var stökiga år kopplat till fotbollen och utanför”

Fredrik Nilsson var bara sex år ung när han knockades av kraften av att se fotboll. Platsen var såklart Idrottsparken och laget lika självklart IFK Norrköping. Tillsammans med mamma på norras kortsida och senare som en del av klacken hittade Fredrik gemenskapen och en plats där han kände sig hemma. Och har gjort sen dess.

• En kollektiv känsla som är jäkligt stark och med IFK-kärleken i grunden och fotbollsintresset som alltid har varit stort så är det någonting man blir fast i och som man inte tagit sig ur. Det har tagit olika vägar genom åren och man har utövat olika typer av sitt supporterskap men grunden har alltid varit stark, säger 34-åringen.

Under ett par år eskalerade festandet till att nå en nivå där Fredrik Nilsson inte längre hade kontroll. För mycket alkohol och ett dåligt temperament ledde till avstängningar från fotbollen – och en chef som till slut fick nog och skickade hem honom.

• 24 juli 2014 tog mitt liv en ganska drastisk vändning. Det var stökiga år kopplat till fotbollen och utanför fotbollen. Idag är jag tacksam att den här perioden var för 15 år sedan. I dagens klimat vet jag inte hur det hade gått, funderar Fredrik som vände det destruktiva till en positiv kraft.

Mycket tack vare fotbollen och IFK Norrköping.

• Det är erfarenheter som jag har landat i att jag kan prata om. Jag har tackat nej till ganska många intervjuer genom åren. Jag har till exempel stått på Polishögskolan de senaste sex åren och berättat om och utbildat om ultraskulturen och om mekanismen i den. Mycket är personliga och egna reflektioner hur man kan bemöta. Vad som är viktigt att tänka på. Av det stök som finns, jag tycker inte att det är mycket, så kunde mycket problem undvikas om man hade bättre kunskap i hur supporterrollen fungerar.

I Framåt Kamrater öppnar dessutom Fredrik Nilsson upp om den fasanfulla upplevelsen i Bryssel när en terrorist sköt ihjäl två svenska supportrar som var på plats för att stötta Blågult i Nations League-matchen mot Belgien.

• Det var tre svenskar som blev skjutna. Oftast pratar man bara om de som avled, eller som blev mördade om man ska prata klarspråk. Det är svårt att komma ihåg allt. Det är en väldigt traumatisk situation. Vi får rapporter att det är människor i gula tröjor som har blivit skjutna, berättar Fredrik Nilsson.

I takt med att spänningen och ovissheten tilltog tog Fredrik Nilsson och hans kollegor stöd i varandra.

• Du ska göra vad du kan för att andra ska må bra. Det var  i efterhand det slog tillbaka för oss och Lena framför allt. Det blev en ganska tuff smäll när vi kom hem sen.

Den här veckan är Fredrik Nilssons sista som IFK-anställd. Om det innebär rast och ro? Inte alls. För två veckor sedan fick han och Lena en son och i juli väntar landslagsuppdrag.

• Jag flyger till Geneve 1 juli och rekar det sista inför Sveriges EM-premiär mot Danmark 4 juli.

• Jag ser slutet på min tid i IFK Norrköping som det varit de senaste tio åren. Det är massor av känslor. IFK har ju varit en stor del av mitt liv sedan jag var sex år. Jag har fått äran och möjligheten att jobba här de senaste tio åren. Det känns konstigt. Det är någonstans här som jag vuxit upp. Jag vill inte bort från IFK, jag vill till något annat, fortsätta utvecklas och få lite nya utmaningar. Jag har alltid en ambition att någon gång komma tillbaka till IFK. Så får vi se vad jag gör då, säger Fredrik Nilsson.

Du hittar Framåt Kamrater i din podd-app.