Efter succésäsongen – hyllar inspirationen från mamma: ”En superkvinna”

På planen: En kompromisslös försvarare, svårpasserad i defensiven som reder ut situationer med pondus.

Utanför: En lågmäld, bokslukande 23-åring som inte alls ser sig på sig själv med samma fotbollsögon som omgivningen.

• Jag tar absolut inte för givet att jag ska spela. När jag ser på Ebba (Handfast) och Maja (Regnås Valcic) så inser jag att har mycket att jobba på. Jag älskar att se dom spela i match och träning. Jag beundrar dom. Är det ödmjukhet? Kanske. Men att se hur de hittar vissa passningar och deras tekniska nivå – det är så långt över min nivå att jag gråter lite på insidan ibland, ha ha.
• Det kan vara bolltouch, passningar, hur de positionerar sig för att hitta passningen. För dom är det lika naturligt som att andas. Jag jobbar på det. Jag blir bättre och kommer jobba extra under försäsongen, säger Maya.

Som förlängde sitt IFK-kontrakt och är att räkna med även nästa säsong.

Om det fanns tveksamheter om en spelare direkt från college skulle kunna hävda sig med en gång utomlands och i OBOS Damallsvenskan så försvann de farhågorna tidigt.

Debutäsongen i Sverige visar på 20 starter för Maya Antione som har föräldrar med rötterna i den lilla västindiska ön Grenada.

Mamma Jennifer Monroe Antoine och pappa Gerard träffades och bildade familj i kanadensiska Vaughan, som ligger 30 minuter från Toronto.

• Hur klyschigt det än må vara: mamma är min stora förebild i livet. Hon är så driven. Hon har alltid varit superkvinna i mina ögon. Inte på det klyschiga sättet: ”Hon är perfekt”. Det är hon inte, ingen är, men hon jobbar nätter och hittar ändå tiden, efter att ha jobbat ett 12-timmarspass, att komma hem och gå till gymmet, handla mat och göra allt annat. Hon sover fyra-fem timmar och går upp och gör samma sak igen och igen. Jag förstår inte hur hon orkar med det. Det är galet. Jag är trött efter att ha sprungit runt i tre timmar och behöver ta en tupplur, ha ha.

Vad har hon lärt dig?

• Vad har hon inte lärt mig? Att vara en bra person överlag. Försöka vara en vettig människa som ställer upp och hjälper människor, för man vet aldrig när man själv behöver den hjälpen. Hon har lärt mig att inte ta någonting för givet. Att jobba som sjuksköterska, med specialitet att behandla folk som har drabbats av cancer. Hon får uppleva hur det är att se patienter gå bort och vad som är svårast är att se patienter som inte har någon familj, som inte kommer och besöker dom på sjukhuset. Min mamma har ett driv som smittar av sig.

På Vanderbilt Univeristy blev det fem collegeår som inte bara var en utmaning studie- och fotbollsmässigt. Maya Antione hann knappt inleda första säsongen när hon åkte på en allvarlig fotskada.

• Det första som hände egentligen och jag var borta hela säsongen. Det var en stukning som var så pass allvarlig att ligamenten i foten precis klarade sig från att trasas sönder. Så nära det går att komma att de skulle gå av. Jag var öm under en lång period. Det hände i oktober och jag var inte tillbaka förrän i april, berättar Maya.

Det var inte den enda motgången.

När covid spreds över världen stängde hela skolan ner.

• Det var inte så mycket information som gick ut till oss. Man visste inte så mycket. Vi kom tillbaka efter vårlov och fick reda på att de skulle stänga ner skolan. Vi var tillbaka i skolan på måndagen och på onsdagen ställde de in lektionerna. Torsdag kväll kom det ett mail att alla ska vara härifrån på söndag, senast. Mina föräldrar körde 13 timmar enkel väg för att hämta mig från Vaughan.

Den seglivade pandemin tog senare en annan jobbig utveckling. Tillbaka på college för att starta försäsongen med Vanderbilt tvingades Maya och två andra spelare som kom från Kanada att sitta i karantän i två veckor.

• På samma hotell utan att vi sågs, egentligen. Det var brutalt. Det var som en cell efter ett tag. Vi fick gå ut, men det var hett och som en varm duk över ansiktet. Det var så det kändes. Jag hatade det. Jag överlevde, men det var en prövning. Allt var nedstängt.  Det är mycket som jag inte mins av och det finns säkert en anledning till det. Det jag minnas är att kollade på massor av Disney-filmer. Det var så jag tog mig igenom det.

Med en match kvar av säsongen väntar snart välförtjänt ledighet för IFK-truppen. Maya Antoine har ett besök i italienska Como inplanerat före hon återstår familjen hemma i Vaughan.

• Jag är nöjd med min första säsong, tror jag. Jag skulle säkert kunna ägna två veckor åt att skriva ner saker som jag hade kunnat göra bättre. Jag är alltid ganska hård mot mig själv. Jag har svårt att säga: ”Idag var jag bra”. Jag motiveras inte på det sättet. Det är skönt att höra det från andra, men att säga vad jag behöver jobba på utan att vara överdrivet kritisk motiverar mig mer. Att hela tiden försöka vara bättre motiverar mig mer än säga: ”Det där var bra”, säger Maya Antoine.

IFK Norrköping – AIK: lördag 9/11, 14:00 OBOS Damallsvenskan omgång 26, PlatinumCarsArena, Viaplay

• Köp biljetter till matchen här
• Se matchen på Viaplay.
• Åk kollektivt till IFK Norrköpings hemmamatcher – Res med Östgötatrafiken
• Vinn Sofia Hjern eller Alexandra Hellekants matchanvända tröja! Tävla här.