“Totte” i stor intervju: “Drivet att vinna blir bara starkare och starkare”

Härförare med att nicka IFK Norrköping i ledning och den som drog igång segersången med supportrarna i det småländska regnet.

Däremellan: oavbrutet slit, pushande och krigande. Christoffer Nyman njöt av känslorna efter slutsignalen i Värnamo.

En insats som på alla sätt ramar in IFK-kaptenens obrutna kärlek till föreningen och skjutsade Kamraterna från Norrköping till en viktig seger.

• Det var mycket dueller, mycket hårt jobb. När det blir den där kampmatchen och man går vinnande ur den så är det en otrolig känsla. Speciellt när vi är i den situationen vi är i, när vi verkligen behöver trepoängare, så är det extra skönt. Det var en känsla som jag tror vi alla behöver.

Just den typen av match har IFK haft svårt att gå segrande ur tidigare. När det ska kampas, på bortaplan och på gräs. Vad var det ni satte den här gången?

• Helheten. Duellspelet. Andrabollspelet. Löpmeterna. Det mesta. Andreas visade statistik efter matchen vad snittet varit under säsongen i vunna dueller och vunna dueller i omställning kontra den här matchen, och vi låg ganska rejält över. Det visar att vi verkligen tog kampen och att vi gjorde vad vi skulle.

Nickmålet mot Värnamo var Christoffer Nymans 98:e allsvenska fullträff i hans 297:e allsvenska match.

32-åringen snuddar vid två mäktiga epoker, men tar just nu ett säkrat allsvenskt kontrakt före allt annat.

• Det är svårt när vi är i det läge vi sitter i, men är klart att det är en otrolig milstolpe. 100 mål i allsvenskan, det kanske jag inte trodde själv. Om det händer så kommer jag vara otroligt stolt över det, men det är inte mitt primära mål eller huvudfokus. Det har egentligen aldrig varit det. De individuella målen och personliga grejorna får komma efter karriären. Då får man se tillbaka på det. Fokus är, som alltid, IFK. Tråkiga Totte-svar, men så är det.

Och 300 matcher?

• En otrolig milstolpe, men det får man också ta efter karriären. Känner jag mig själv så kommer jag att vara otroligt stolt över det, men när man lever i fotbollsbubblan så ser man inte längre än till kommande match. Det är svårt att njuta i stunden ibland. Klart att du kan njuta av en vinst för dagen eller dagen efter, men man släpper det ganska snabbt för det kommer hela tiden något nytt.

Är det inte lite bitterljuvt att det knappt finns plats att njuta?

• Det är charmen i det också. Jag säger det – en förlust svider alltid mer än vad jag gläds åt en vinst.

Jag har aldrig sett en människa se så bedrövad ut efter en förlust som du gör.

• Det är fan inte kul. Sen finns det olika förluster.

BP borta och Sirius borta, för att ta två exempel, där såg du helt förkrossad ut.

• Mm. Jag hatar det verkligen. Jag hatar att förlora.

Med två matcher kvar av säsongen kan inte IFK eller Norrköping andas ut. Det är en rafflande avslutning hela vägen in i bottenstriden.

• Jag kollar aldrig spelprogram eller tabellen. Oavsett var vi ligger, slår Totte fast.

Varför?

• Dels så följer jag inte allsvenskan så mycket. Det är mer det, men det är klart – skulle vi ligga etta så skulle det vara roligare att läsa den men nej… de senaste åren har jag lagt av med det mesta med att läsa tabellen och se matcher i allsvenskan.

Så på lördag när IFK Göteborg möter Kalmar i en viktig match så känner du inget behov av att titta?

• Jag kommer nog bli påmind om den matchen ändå. De flesta matcher får jag höra om efteråt, om jag säger så.

Hur tar du dig an de tvära kasten i allsvenskan? I de tre senaste matcherna är det Brommapojkarna hemma, Värnamo borta och AIK hemma.

• På många sätt är det en inställningsfråga. Jag anpassar mig ganska lätt. Möter man Värnamo borta är det bara att gå in med inställningen att du ska jobba, tacklas, löpa. Sen mot BP blir det mer taktiskt, de gillar att spela bakifrån. Då blir det att ligga rätt i din position. Har man en grund i det så tror jag att man löser anpassningen hyfsat. Mot AIK tror att det blir en mix av de här två matcherna skulle jag gissa på. Det kommer bli att mycket duellspel, samtidigt som de är skickliga på att spela bollen. Det blir en rolig match och vad jag förstår så blir det mycket folk. Jäkligt kul.

Det är slutet av säsongen – hur är kroppen?

• Normalt sett brukar man vara trött vid den här tiden på året. Nu har jag ett jäkla sug. Jag vill få det här klart. Att vi hänger kvar. Att det blir säkert. På det sättet har jag jäkligt mycket hunger kvar. Vi har fortfarande mycket att spela för.

På matchdagar är IFK-kaptenen den spelare som i regel är först på plats på arenan.

Det kryper i kroppen att komma igång, och då är PlatinumCars Arena en bättre plats att vara på än hemma.

• Ritual är ett starkt ord, det är mer att jag blir mer och mer rastlös på matchdagar ju äldre jag blir. Speciellt 19-matcherna. Då blir det långa dagar. I stället för att sitta själv hemma tycker jag att det är skönare att komma in här.

Vad gör du på plats så långt innan match?

• Umgås med de som är här. Oftast blir det ”Koffe” (Kristoffer Karlsson, fysioterapeut), Santi (Nicolas Santi Aguilar, fysioterapeut), Simon (Larsson, materialansvarig) och ”Tobbe” (Falk, koordinator). De som oftast är här tidigare. Jag umgås med dom och pratar om fotboll eller annat. Det är skönare än att gå hemma, det får bort tankar och man slipper sitta med tankar i soffan.

Det är fortfarande ett lika starkt sug att gå ut och vinna matcher och gå ut och göra sitt bästa för IFK?

• Det är starkare, snarare. Det blir mer och mer. Kolla träningen idag hur arg jag blir. Så länge suget finns kvar kommer jag fortsätta. Det blir bara starkare och starkare.

Christoffer Nyman debuterade i IFK-tröjan i superettan 2010. 17 år ung hoppade han in hemma mot Väsby United.

Och gjorde mål.

Handen in under tröjan och dunkandes på hjärtat. SM-guld, Europaspel, Eintracht Braunschweig, hem igen och en allsvensk tillvaro i både toppen och botten av allsvenskan.

Christoffer Nyman har upplevt det mesta i Peking och sett spelare komma, blomstra, säljas och lämna.

Vem av de unga spelarna imponerar mest på dig idag?

• Jag gillar egentligen inte att säga namn så. Jag tycker att de som varit med i år har gjort det jättebra, allihopa. Åke Andersson, Noel Sernelius, Axel Brönner, ”Mano” (Emmanuel Alase). Ture Sandberg är i gränslandet att kallas talang nu va? Om man ska ge någon extra cred, som inte spelat så mycket innan, så skulle jag säga Moutaz Neffati. Han har gjort otroliga framsteg i år och det är jäkligt kul att se det. Det ska bli kul att följa hans resa.

Vad ser du i ”Neffe”?

• Han är mogen för sin ålder. Intensiv spelare. Respektlösheten han går med i varje match och kör på, samtidigt som han har det tekniska, foten och löpakapaciteten. Mognaden. Han har fysiken och klarar av att löpa. Kul att se hans utveckling, berömmer Nyman.

Hur är rollen att vara gott exempel för IFK på planen, utanför planen, du ska leverera och är lagkapten.

• Jag orkar med det. Det är inga problem, sen när jag väl är hemma så stänger jag av så mycket jag kan. Det, att stänga av, är jag ganska bra på skulle jag säga. Jag kan göra andra saker. Vara med familjen, umgås med syrrans barn, vara med min sambo, hennes barn. Jag håller mig hemma, är med mina nära och kära. Jag är stolt över att ha den här rollen, det är inget jag tar för givet och är väldigt stolt över.

Nyligen förevigades en annan stor IFK-anfallare i form av en staty på Södra Promenaden. Ove Kindvall-statyn får högsta betyg av Christoffer Nyman.

• Jag vill säga att det är en av de absolut bästa statyer jag sett. Jag tycker den var grym och jag tror att alla vi i laget har sagt att det var en av de bästa vi sett.

Nickmålet mot Värnamo var ytterligare ett med skallen av Totte som sällan får tillräckligt med uppskattning för sina färdigheter i luften. I boxen och mellan försvararna är han svårstoppad.

Något du blivit bättre på under de sista åren?

• Jag tror det är en kombination av mycket träning, erfarenhet där man lär sig att hitta rätt position. Med träning av huvudspel så hittar du tajming. Jag sa i en intervju nyligen att det första är att våga nicka. Det är vad som krävs först, sen kan du hitta riktning och tajming men våga är det viktiga. Så länge du vågar att ta duellen, utan att du blir äggskalet som inte vågar, så är mycket vunnet. Titta på Rasmus Lauritsen hur han hoppade upp. ”Bort med er allihopa. Jag ska ha bollen”. Har du det så kan du träna in det andra också med tajming och avslutet i sig. Spänsten har bara kommit, ju mer man hoppat kanske. Det är ingen extraträning i sig men när man väl fått in det så vill man bibehålla det. Jag och Ari (Skúlason) brukar köra extra efter träningar. Han har ganska fin vänsterfot.

Stämmer det att du är Nicolas Santi Aguilars överman i gymmet?

• Jag vinner inte mot honom. Nico är riktigt stark. Vi utmanar inte varandra, men det är en morot att försöka klara vad han gör. Jag vill det, men det går inte alltid. Han är något att sträva mot men som fotbollsspelare vill du inte bli för stor heller. Man får hålla tillbaka lite. Men jag kan vara lätttriggad i gymmet. Det kan jag vara.

Lägger du fler timmar i gymmet nu än tidigare under karriären?

• Ja, det gör jag. Fast jag har alltid gymmat. men det är på senare år som det verkligen tagit fart. Dels för att jag börjat bygga mer, men jag var i gymmet tidigt. I gymnasiet kunde jag gå innan skolan började. På Jönsbergska var vi också igång tidigt. Patrik Jönsson tog med mig och en kompis tidigt så körde vi efter skolan också.

Din fysik är extremt viktig för din spelstil?

• 100 procent.

Man kan inte ta så mycket stryk heller om man inte har en hård kropp?

• Så är det nog, ha ha. Det är bra om man har lite kött på benen.