IFK Norrköping

Nyhetsarkiv

20 oktober, 2024

David Moberg Karlsson: “Jag vill ut och fräsa”

David Moberg Karlsson fann sig snabbt tillrätta i staden han återvände till. Möt 30-åringen i ett längre samtal om livet, fotbollen, bottenstriden och vilka medspelare i IFK Norrköping som gjort allra starkast intryck.

Alltid med ett leende och en lättsam framtoning, men den här dagen är inte David Moberg Karlsson nöjd.

Tillslaget och precisionen satt inte på den just avslutade träningen.

  • I vanliga fall är jag bra där (mata inlägg) men det var jag inte idag och det stör mig. Jag vill ut och fräsa, säger 30-åringen.

Frustrerad?

  • Allting rör ju sig i kring att jag gör aktioner 100 procent. Jag ska inte springa runt på 60 procent. Pirlo kunde det, han var rätt skön på andra saker, men jag är inte den supersmarta spelaren som ser allt och löser det med lite sköna touch. Det ska vara mer… Du vet hända saker runt mig.

Har du 90 minuter i kroppen nu?

  • Jag har inte spelat 90. Jag är nog den typen att första gången jag har spelat 90 så har jag 90 minuter i mig. Man måste känna sig fram. Det beror också på i vilket typ av lag du spelar i. Är du i ett lag som har bollen större delen av matchen så kan du nog lura hjärnan lite. Ska man ha många sprints hemåt och det är böljande spel så är det klart att det krävs mer av dig fysiskt.

Det är inte läge att fuska i hemjobbet heller?

  • Nej, inte riktigt. Vi är inte i den sitsen. Jag tror det helt beror på hur man spelar. Jag önskar att vi kanske kunde vila mer med bollen i bland. Det finns de som hackar på possesseion-spel. “Vad vill de egentligen?”. Det är klart att man vill få in bollen i mål. Det är vad det handlar om i slutändan, men målet kan vara att ibland vila i matcherna för att på så sätt ha mer kraft att få in bollen i mål.

Efter återkomsten i IFK Norrköping har det blivit fem inhopp för David Moberg Karlsson som behövde en startsträcka för att komma i matchform och sedan behövde tid att bli kvitt en skada.

Om du får välja: höger eller vänsterkanten?

  • Höger. För att vandra inåt och kunna dra med bästa foten och jag har spelat där så pass länge nu att det blir invant med vinklar. Man vänjer kroppen. Man är van vid att ha ryggen mot linjen och att man vinklar upp kroppen med högerfoten. Jag är van med alla touch från högersidan. Det är det mest naturliga nu. Jag har fått öva med högern så att jag kan även slå vissa inlägg med den.

Men du löser vänsterkanten?

  • Utomlands gick jag över på vänsterkanten ibland. Det är matchanpassat. Vilka man möter, vad man vill få ut. Det är inga problem. I Sparta spelade jag som en av två anfallare när vi spelade med fembackslinje. Det var helt okej också. Det var en fri roll där jag ofta flöt ut mot en högerkant.

Alla vet innebörden av matchen på måndag, hur är det att möta en sådan match?

  • Det är svårt. Jag har inte varit i den situationen på lång, lång tid och nu när man börjar bli äldre och försöker jag ta mer ansvar. Det är klart det är roligare med fotboll när det bara går bra och man kan ta det lugnt, men generellt ska man göra samma sak som om vi låg i toppen. Man kan vara jagad och känna press om du ligger etta också. På ett sätt blir det samma läge som vi är i nu. Vi kan inte påverka så mycket mer än att försöka göra en så pass bra match som möjligt och på så sätt försöka nå ett bra resultat. Man inser att IFK Norrköping är större än bara mig. Det är folks arbetsplats. Spelar man i Allsvenskan så har man en större omsättning som gör att fler människor kan ha ett jobb i föreningen, och utanför och runtom med sponsorer och så vidare. Det är klart att man på något sätt känner att man spelar mer än för sig själv.

Det där kan vara en press?

  • Så är det ju. Hur hanterar man det? Jag tror att man ska ha det lite i bakhuvudet och ge lite mer av sig själv men det får inte bli en för stor börda heller. Någonstans är det elva mot elva mot BP, oavsett tabelläge. Så vi ska göra jobbet.

Vad har inte fungerat i matcherna mot Sirius och IFK Göteborg? 

  • Svart på vitt – vi kanske inte haft världens bästa spel. Tabelläget ljuger inte någonstans. Vi kanske inte själva har skapat en enorm mängd målchanser i varje match. Då har “Totte”, när han varit med, varit tungan på vågen. Man får säga vad man vill om det, men han är en spelare som passar in i den spelmodellen. Han är lite brötig, kan skapa chanser ur ingenting och man kan skicka en lycka till-boll till honom så löser han det. När han inte är med så har laget svårare att spela oss till målchanser. Det är någonting vi måste förbättra.

En sådan här träning – vad ser du för typ av lag här?

  • Man kan inte säga att folk tummar på kämpainsatsen. Jag tror inte att fansen heller känner att det inte är någon som inte gör sitt bästa och kämpar. Ibland kan jag känna att gruppen är för lojal. Fotboll handlar om att ha ramar, men sen är det upp till oss spelare att: “Nu händer det här på planen, hur löser jag det”. Situationsanpassat. Saker man måste lösa på en hundradels sekund. Ibland spela lite mer på vad man ser och känner. Det är en fördel att ha lojala spelare som gör ett hästjobb, men ibland kan man spela mer på intuition.

Tittar du ofta på tabellen?

  • Tyvärr har jag nog kikat för mycket på tabellen på sistone. Vad jag ser? Det ser inte så bra ut, men nu är de fyra matcher kvar. Vad kan vi påverka? Det som varit har varit. Vi kan inte göra ett skit åt att vi inte fick målet vi skulle haft borta mot Halmstad. Det är över att vi gjorde en plattmatch mot Blåvitt. Vi möter BP på måndag. Hur gör vi det bäst? Vi ska bara hit och ta poäng. Det är bara match för match. Alla ska känna sen, inom sig i november, att de gjorde allt. Vi kan inte vara nöjda. Ingen kommer jubla om vi kommer elva, men att man ändå kan se sig själv i spegeln att man gjorde allt.

Upplever du att Norrköping är samma stad du lämnade?

  • Ganska mycket är samma och det är skönt. Brödernas och Halvars ligger kvar. Jag gillar rutiner och är trygg med att det är bekant. Sen ser jag mitt liv mer nu hur det är att vara här som tvåbarnsfarsa. Senast hade jag precis fått barn. Det var nytt. Nu är det aktiviteter för barnen på ett annat sätt. Vi har kommit in i det hur bra som helst. Kidsen älskar det. Som jag sa innan jag kom tillbaka: det är många jag haft kontakt med från staden som inte har direkt med IFK att göra. Jag har haft samma bankman från Norrköping hela tiden som tjatat om när jag kommer hem. Det är ett få ställen man haft kvar kontakter för att människor är så sköna. Det är väldigt positivt för IFK och staden att man känner sig välkommen. Linus (Wahlqvist Egnell) om han kommer hem är en hemvändare från stan, men jag har ändå känt mig så nära som möjligt.

Hur ser du de fyra matcher som återstår?

  • Jag tror det handlar om att fortsätta jobbet och att försöka steppa upp och ha fler individuella prestationer. Fan, bollen ska in. Eller från min sida – försöka skapa lite mer. Försöka steppa upp lite med touchen och det kvalitativa. Jag tycker vi har det andra. Göra det stenhårt och höjer oss någon procent var så har vi riktigt goda möjligheter. Jag har svårt att se att vi inte skulle kunna vinna alla fyra, sen ska man gå från snack till att göra det också.

Vi ska hylla en av de största vi haft, Ove Kindvall, på måndag. Vem är den bäste du spelat med i IFK?

  • “Totte”. Det blir ju så också i och med att han är från staden. Sen är jag ett väldigt stort fan av “Ante”. Också hur mycket han var som människa. Han knöt ihop allting på ett fantastiskt sätt. Fin människa, otrolig fotbollsspelare. Bra fotbollshjärna. Varm person som inte bara var en ledare i snacket utan hur han var. Han hade en aura och dirigerade spelet. Innermittfältare i Bundesliga som klev ner som mittback, då förstår man att han har kvaliteter att spela upp boll. En extremt bra spelare. Han ligger högt upp men sen måste man säga “Totte”. Det är svårt att göra något annat när någon gått hela vägen från Bollek.

 

IFK Norrköping – BP: måndag 21/10, 19:00 Allsvenskan omgång 27, PlatinumCars Arena, MAX

Annonser