125 IFK:are – Peter Lönn
Pappa spelade i IFK på 1960-talet. Brorsan Roger var med och vann SM-guld på Malmö Stadion 1989. Sonen Hampus hade A-lagskontrakt med IFK 2018. Men bäst av alla i familjen – det vågar man nog säga – det var Peter Lönn.
Peter Lönn fotbollsfostrades i Simonstorp, där pappa Birger var tränare. I A-laget var han främst anfallare och mittfältare. Hösten 1980 värvades han till IFK Norrköping. Men konkurrensen var tuff i IFK:s offensiv i början av 1980-talet, där spelare som Janne Svensson, ”Drutten” Lundqvist och Stefan Pettersson satte skräck i motståndarförsvaren. Lösningen blev att Peter Lönn skolades om till mittback och efter några skadedrabbade år började han 1983 etablera sig på riktigt i laget. Han fick också förtroendet som straffskytt.
1982 hade IFK Norrköping överraskande ramlat ur Allsvenskan så 1983 blev något av en nystart för klubben och laget. Unga spelare som Jonas Lind, Janne Hellström och Peter Lönn fick mycket speltid. IFK satsade hårt på att komma väl fysiskt förberedda, sprang sönder motståndarna och vann serien klart. De sista nio seriematcherna blev det sju segrar, två oavgjorda och målskillnaden 35-5. Kvalet borta mot IFK Malmö vanns efter att Peter Lönn slagit in matchens enda mål på straff. I returen på Idrottsparken vann IFK komfortabelt med 4-0 inför drygt 14 000 åskådare. Lönn gjorde två mål. IFK Norrköping var tillbaka i finrummet.
Under mitten av 1980-talet tog såväl Peter Lönn som IFK Norrköping tydliga steg framåt. På sätt och viss följdes spelaren och laget åt och odlade samma kvaliteter. Ett fint passningsspel med mycket rörelse där man höll bollen på marken och verkligen lirade boll. Samtidigt fanns i laget en hög kravställning där spelarna tränade hårt och drev varandra framåt.
Peter Lönn kunde nog av många uppfattas som gnällig. Han hade höga krav på sin omgivning. Men han var också en lirare och en fantastisk passningsspelare. Däremot var kanske inte fysiken och närkampsspelet hans starkaste sida. Lönn var lång och ganska tunn i kroppen med spinkiga ben. Lagkamraterna i IFK gav honom lite elakt smeknamnet Briegel, efter en tysk mittfältare med lår som timmerstockar. Men själv inspirerades han av en annan tysk.
– Jag kollade en del på Beckenbauer, hur han löste situationer utan att bara dynga iväg bollen, säger Peter Lönn.
Peter Lönn utvecklades till en av Sveriges bästa försvarare. Han togs ut till OS-landslaget som spelade i Seoul 1988. Lönn gjorde två mål när Sverige vann sin grupp före Västtyskland. Samma år vann han överlägset Expressens omröstning över Allsvenskans bästa försvarare. Han gjorde även ett antal matcher för det svenska A-landslaget och vann Svenska cupen med IFK Norrköping som lagkapten.
Hade Peter Lönn varit aktiv 20 år senare hade han garanterat varit uttagen i landslaget många fler gånger. Men på 1980-talet satt det allt som oftast bara fyra utespelare och en målvakt på bänken – även på kvalmatcher i främmande länder. Att få chansen att visa upp sig på landslagssamlingar var inte alls lika många förunnat som idag.
Det var också otroligt mycket svårare för en svensk spelare att komma ut i Europa. I slutet av 1980-talet kunde de svenska utlandsproffsen mer eller mindre räknas på bägge händernas fingrar. Men sommaren 1989 kunde Peter Lönn ansluta sig till den exklusiva skaran när han skrev på för Neuchatel Xamax i Schweiz. Ett halvår senare tog IFK Norrköping sitt första guld på 26 år – men utan den försvarschef som lett laget under så många år.
– Det var ju tråkigt att man inte fick vara med om det, men vad ska man göra åt det? Brorsan fick ju medalj istället, säger Peter.
Åren i Schweiz blev lyckade. Neuchatel var ett topplag och tävlade om guldet under Lönns första år. Med tre omgångar kvar av mästerskapsserien låg man på första plats men till slut blev man bara trea. Men för Peter Lönn innebar tiden i Schweiz en viktig förbättring. Läkarna i Schweiz fick nämligen ordning på en krånglande bukvägg som hämmat honom under många år.
– Det var kul i Schweiz även om vi tappade guldet på målsnöret första året. Det är små marginaler, säger Peter Lönn.
1992 var Peter Lönn tillbaka i Allsvenskan och IFK Norrköping igen. Han säger att laget då var ännu bättre än när han lämnade. IFK Norrköping vann också Allsvenskan det året men i Mästerskapsserien gick AIK förbi och vann SM-guld.
Det blev också Peter Lönns sista säsong på elitnivå. Efter säsongen opererade han knät och hoppades länge att kunna göra comeback under 1993. Men till slut fick han inse att spelarkarriären var över.
– Läkarna sa att det inte var något bra att fortsätta. Kanske var jag lite trött på det också.
Peter Lönn fick bara vara med och vinna en titel under de framgångsrika IFK-åren under 1980- och 1990-talet. Men med sin vinnarskalle, sin kravställning och sina kvaliteter var han med och byggde en av IFK Norrköpings klassiska epoker. Det är det många som minns och är tacksamma för än idag.
MÅRTEN MELLBERG
Samtliga texter om 125 IFK:are finns här.
Bilder (från Bildbyrån):
- I OS-landslagets tröja 1986
- OS-kval mot Sovjet 1986.
- Lyfter cupbucklan på Råsunda 1988. Örebro SK besegrades i finalen med 3-1
- Lasse Eriksson, Janne Hellström och Peter Lönn på en A-landslagssamling 1989.
- Nickduell i schweiziska ligan 1989. Hemmamatch mot Servette.
- Med hustrun Marie och sonen Robin i Schweiz 1989.
- Inför säsongen 1992.
