IFK Norrköping

Nyhetsarkiv

27 september, 2022

125 IFK:are – Gert Hellberg

Han var liten, tunn och med ett löpsteg som en dansare– men behärskade alla positioner på planen utom målvaktens. Gert Hellberg var smålänningen med det milda sättet och den blonda kalufsen som sällan förlorade en nickduell.

Norrköping 1970. Textilindustrin är på fallrepet och innerstadens fabrikslokaler står alltmer tomma. IFK Norrköping ska komma att gå mot ett decennium helt utan titlar, efter nästan 30 år som en allsvensk stormakt. Men det vet förstås ingen något om ännu.

På sommaren kommer den då 20-årige Gert Hellberg på provspel till IFK Norrköping. Han har börjat göra sig ett namn i IFK Värnamo i andradivisionen och anbud från andra klubbar saknas inte. Även IFK Norrköping och tränaren Gunnar Nordahl gillar vad de ser.

En delegation från klubben besökte också Hellbergs föräldrahem i Värnamo så att far och mor fick ge sitt godkännande. Det uppskattades av Gerts föräldrar och inför 1971 skrev han kontrakt med IFK Norrköping. Övergångssumman sägs ha varit 50 000 kronor.

– Jag kände att det var en stor men också trygg klubb. De tog väl hand om mig, Gunnar Nordahl och Gunnar Monier var fantastiska människor på det sättet, säger Gert Hellberg.

 

Han debuterade hemma mot Örebro SK den 12 april 1971. IFK vann med 1-0 efter mål av Gert Hellberg. Senare under säsongen återvände Ove Kindvall från Feyenoord, och Hellberg och Kindvall kamperade tillsammans centralt i fyramannakedjan. Med spelintelligens, otrolig teknik och ett lätt och trippande löpsteg var Gert Hellbergs spel en bidragande orsak till att IFK vann lilla silvret under säsongen.

Han var ingen klassisk kraftkarl. I strumplästen mätte han bara 174 cm och vågen stannade på 63 kilo. I en artikel kallade Dagens Nyheter honom för ”spröd och långhårigt blond som Veronica Lake” – en referens till en filmstjärna från 1940-talet. Det var förmodligen inte menat som beröm.

 

Men Gert Hellberg var fullt medveten om att han vägde lite lätt i närkamperna och var också beredd att göra något åt saken. Med målmedveten styrketräning byggde han upp kroppen för att klara närkamperna bättre. Men han spelade också på sina styrkor.

– Jag läste spelet så pass bra att jag inte behövde springa in i våldsamma dueller. Vet man ungefär var bollen ska komma är det inte så svårt att undvika det. Men jag var aldrig rädd för något, jag hade tränat så hårt så jag var förberedd.

Längden var heller inget problem eftersom Gert Hellberg hade utmärkt spänst och timing. Det märktes inte minst alla de gånger han mötte Malmö FF:s landslagsman Staffan Tapper, 190 cm lång.

– Jag ljuger inte om jag säger att han inte vann en nickduell mot mig under alla år. Han var längst på plan men han hade inte timingen som jag hade, säger Hellberg.

 

Gert Hellberg inledde som sagt karriären i IFK som anfallare, blev sen mittfältare, ytterback, mittback och även libero under 1974, när IFK var illa ute. Då hade han en fri roll strax bakom fyrbackslinjen men kunde också följa med upp i anfallen. Som en spelande mittback, lite före sin tid. “Alltid på rätt plats” är ett omdöme som återkommer när man pratar med äldre IFK:are

Annars när man pratar med Gerts gamla lagkamrater är det en episod som återkommer. Under en period var den gamle världsbrottaren Olle Anderberg fystränare i IFK. Lagkamraterna slog vad om vem som skulle klara sig längst i en brottningsmatch mot Anderberg. Något oväntat var det den tunne Gert Hellberg som vann vadet. Han var hal som en ål och gled hela tiden ur VM- och OS-guldmedaljörens grepp.

Lagkamraterna beskriver också Gert Hellberg som en snäll och mild person som sällan eller aldrig blev arg. Själv framhåller Gert gärna sin kämpaglöd och lojalitet med lagkamraterna som några av sina främsta egenskaper.

– Jag var nog på planen som jag är som människa. Man hjälper varandra, framför allt om någon är utsatt. Det är så man blir ett team.

 

I mitten på 1970-talet hade Gert Hellberg etablerat sig som en toppspelare i Allsvenskan. Han hyllades också av förbundskaptenen Georg ”Åby” Ericson. 1976 gjorde han sin enda landskamp, ett inhopp i en vänskapsmatch mot Finland. Skador gjorde att han inte kom riktigt till sin rätt.

– Det var många bra spelare i landslaget och inget konstigt med att jag inte blev uttagen fler gånger, säger Gert Hellberg idag.

Men internationella matcher blev det ändå för Hellberg och IFK Norrköping. Inte minst i Tipscupen.

– Vi var i Polen, Tjeckoslovakien…lite överallt. På ett ställe slogs hemmasupportrarna med varandra på läktaren. Nåt sånt hade man aldrig sett förut, säger Gert Hellberg.

 

I stället för landslagsgenombrott blev det att varva ned. Redan vid 28 års ålder bytte Gert Hellberg IFK:s vita mot Sleipners blåvitrandiga tröja.

– Fast varva ned vet jag inte, Sleipner var riktigt bra då. Men jag hade inte geist att fortsätta i Allsvenskan, det privata tog över. Det fick räcka.

 

Efter fem år i randigt avslutade Gert Hellberg karriären som spelande tränare i Simonstorps IF. Idag är han pensionär och följer IFK från läktarplats istället.

– Jag har en stående fribiljett eftersom jag gjort så många matcher för klubben. Men jag är dålig på att utnyttja den eftersom jag ofta vill gå med någon. Så jag ser matcherna från Curvan istället, säger Gert Hellberg.

 

MÅRTEN MELLBERG

 

Samtliga texter ur 125 IFK:are finns HÄR.

 

Bildtexter:

  1. Från samlarserien Fotboll -73
  2. I Bangkok 1976. Gert Hellberg gjorde första målet när IFK slog Rajpracha FC med 3-0. Laget besökte även resan till Hong Kong.
  3. 1977 som vinnare av DN.s pris som Allsvenskan snabbaste målskytt. IFK Sundsvall besegrades med 5-3, Gert gjorde även 3-0 och utsågs till matchens lirare.
  4. Porträtt, ca 1972.
  5. IFK Norrköping 1974: Olle Anderberg (fystränare), Olle Nordin, Hasse Larsson, Gert Hellberg, Pär-Olof Ohlsson, Hans Åmansson, Ove Kindvall, Benny Wendt och Örjan Martinsson (tränare). Nedre raden: Hans Holmertz, Ulf Hultberg, Per-Olof Eek, Jan-Åke Jonsson, Christer Hult och Bo Stenqvist.
  6. Porträtt

 

Annonser