125 IFK-are: Göran Holter
Lördagen den 11 november 1989, SM-final nummer två mellan Malmö FF och IFK Norrköping på Malmö Stadion. MFF har vunnit Allsvenskan och även vunnit den första finalmatchen på Idrottsparken. De flesta förväntar sig att MFF ska säkra SM-guldet på hemmaplan. Men inte alla.
- Vi trodde hela tiden på att vi kunde vända. Men vi hade svårt för MFF på Malmö Stadion och hade nästan aldrig vunnit där nere. Men vi gjorde det taktiskt jävligt bra, säger Göran Holter.
IFK gick ifrån sitt vanliga 4-4-2 och spelade med tre- eller fembackslinje för att göra det svårare för Malmö. Laget höll tätt och i den 25:e minuten gjorde Göran Holter matchens enda mål.
- Jag tror det var Patte (Patrik Andersson) som spelade fram mig. Snabbheten var en av mina styrkor och det blev en löpduell som jag vann. Jag kastade mig fram och tåade in den, minns Göran Holter.
Matchen slutade 0-1 i IFK:s favör och resten är, som det brukar heta, historia. Den tredje och avgörande finalmatchen slutade 0-0 och IFK tog SM-guldet 1989 efter straffsparksläggning.
Ungefär fyra år tidigare hade Göran Holter upptäckts av Sören Cratz och IFK. Holter spelade då i A-laget i moderklubben Degerfors och mötte ÅFF på Kopparvallen i andradivisionen. Cratz hade scoutat honom året innan och blev inte besviken när han såg honom i Åtvidaberg. Holter gjorde tre mål och en assist när Degerfors vann.
Året därpå, 1986, kom Göran Holter till IFK Norrköping. Och även om han spelat i de flesta pojk- och ungdomslandslagen så var det en chock att komma till Norrköping.
- Det var väldigt tuff träning. Jag var på väg att flytta hem många gånger (skratt). Träningsmängden, jag trodde jag skulle dö först. Men sen vänjer man sig.
- Samtidigt var det fantastiskt och spännande att komma till en storklubb. Och inte så långt hem till Degerfors, säger Göran Holter.
Göran Holter spelade ofta till vänster på mittfältet där han fick nytta av att han var i princip lika bra med bägge fötterna.
- Men jag sköt mycket hårdare med vänstern än med högern. Straffarna slog jag med högern och frisparkarna med vänster. Hörnor tog jag från bägge håll.
Göran Holter kom in i ett IFK som var på uppåtgående med tränaren Kent Karlsson och spelare som Janne Hellström, Jonas Lind och Ranko Djordjic. Senare skulle han få sällskap av spelare som Sulo Vaattovaara, Lasse Eriksson och Tomas Brolin, för att bara nämna några.
- Jag var en bricka i laget. Vi var några som gjorde skitjobbet åt andra. Det var så det var, en bra mix.
Sören Cratz var tränare för Göran Holter i två omgångar och minns en spelare som sköt otroligt hårt men som också ibland hade dåligt självförtroende. I en match mot AIK blev Holter utbuad av hemmapubliken i första halvlek och bad om att få bli utbytt i halvtid.
- Jag sa till honom att det är inte publiken utan jag som bestämmer över bytena. Sen var han en av matchens bästa spelare i andra halvlek när vi vann matchen, säger Cratz.
Göran Holter blev uttagen till ett antal landslagstrupper under sent 1980-tal. Men han håller själv våren 1990 som en av sina bästa perioder i IFK.
- Enligt ryktesvägen var jag aktuell för truppen till VM 1990. Jag hade lite kontakt med Olle Nordin (förbundskaptenen) året innan. Men till slut var jag nog inte så superaktuell ändå, säger han.
1992 lämnade Göran Holter IFK Norrköping för Brann. Det blev bara ett år i Norge, och sen ett år i Linköpings FF. Klubben spelade i tredjedivisionen men kunde erbjuda ett bra jobb vid sidan av planen. Men 1994 var han tillbaka i IFK igen och tog sin fjärde titel för klubben, ett cupguld. Strax innan 31-årsdagen avslutade han karriären på elitnivå,
- Det var kanske lite för tidigt. Men jag är nöjd ändå, säger Göran Holter.
Tidigare delar av 125 IFK-are.
MÅRTEN MELLBERG
Foton: Bildbyrån
1. Göran Holter i landslagströjan i kamp med Stefan Kuntz. Sveriges OS-landslag mötte Västtysklands dito i Essen 1986.
2. Göran Holter mot Västra Frölunda i Allsvenskan 1987.
