125 IFK:are – Gunnar ”Pliggen” Ragnar
Det är kanske en smula märkligt när man tänker på det. Under dess nästan hundraåriga historia som ett allsvenskt lag har IFK Norrköping väldigt sällan haft en grabb från stan som ordinarie burväktare. Annars vimlar den vitblå historien av duktiga spelare från Norrköping, men just när det gäller målvakter verkar det vara mer regel än undantag att de plockas in utifrån.
Men några finns det i alla fall: David Mitov Nilsson på 2010-talet. ”Pelle Lugnet” på 1920-talet och Yngve ”Pinnen” Carlsson på 1930-talet. Och så Gunnar ”Pliggen” Ragnar – visserligen född i Motala men Norrköpingsbo sedan barnsben – som gjorde drygt 100 allsvenska matcher för IFK Norrköping och nästan lika många i andradivisionen för snart ett sekel sedan.
Gunnar Ragnar föddes 1906 och fotbollsfostrades i föreningen Skolkamraterna. Som junior tog han klivet över till IFK och debuterade i A-laget hösten 1925. Företrädaren Elof ”Pelle Lugnet” Pettersson hade tröttnat på att stå i mål och ville hellre vara anfallare – även om det innebar att han fick spela i reservlaget.
”Pliggen” tog över mellan stolparna och skulle under de kommande säsongerna vara förstamålvakt i Kamratföreningen som leddes av Thorsten Carlquist och Rudolf ”Rullan” Haglund.
IFK Norrköping tappade mark i slutet av 1920-talet och lokalrivalen och det då mer folkliga Sleipner drog ifrån IFK i utvecklingen. Men ”Pliggen” utvecklades till att bli en av allsvenskans bättre målvakter.
Det visade sig inte minst säsongen 1928/1929. IFK slutade trea från slutet men laget släppte in minst mål i serien. Förmodligen till stor del på grund av ”Pliggen” i mål.
Sommaren 1929 fick Gunnar Ragnar 22 år gammal chansen i blågult i en landskamp mot Finland som Sverige vann med 3-1. Dagens Nyheter beskrev honom som ett naturfenomen och som en möjlig arvtagare till Sigge Lindberg, 1920-talets svenska stormålvakt. Bara två veckor efter debuten var det dags för nästa landskamp, mot Tyskland i Köln. Sverige och “Pliggen” förlorade med 0-3.
Under den här tiden fick väldigt många målvakter speltid i blågult. Men rutinerade Sigge Lindberg fortsatte i landslaget dryga året till. När Lindberg hösten 1930 gjorde sin sista landskamp hade IFK och ”Pliggen” ramlat ur Allsvenskan. Det stärkte knappast Ragnars chanser i landslaget. I stället tog Blåvitts Anders Rydberg över som målvakt i Blågult.
Under 1930-talets första halva var Gunnar Ragnar fortsatt förstemålvakt i IFK Norrköping. Laget höll mestadels till i andradivisionen men fick också möta internationellt motstånd i form av framför allt österrikiska lag som gästade Idrottsparken i uppvisningsmatcher.
Säsongen 1934/1935 var ”Pliggen” högst delaktig i att IFK vann Division 2 Östra. När allt skulle avgöras hade dock Yngve ”Pinnen” Carlsson tagit över i målet. Det var också ”Pinnen” som vaktade målet i dubbelmötena mot Brage, där IFK säkrade uppflyttningen till Allsvenskan.
Säsongen 1935/1936 gjorde Gunnar Ragnar sin sista match i allsvenskan. När han la skorna på hyllan hade han gjort näst flest A-lagsmatcher för IFK, endast slagen av IFK:s stora stjärna och stöttepelare Torsten Johansson.
MÅRTEN MELLBERG
Bilder: privat. Bildbearbetning: Tomas Junglander.
- IFK 1926. “Pliggen” i mitten på nedersta raden.
- Sveriges landslag mot Tyskland 1929. “Pliggen” tvåa från vänster nedersta raden.
- IFK 1933 med Gunnar Ragnar i mål. Torsten Johansson (lagets stjärna och senare ordförande under guldåren på 1940-talet) är tvåa från höger på översta raden.
