IFK Norrköping

Nyhetsarkiv

27 februari, 2023

125 IFK:are – Gösta “Lövet” Löfgren

Han var spelgeniet som var sin moderklubb trogen nästan hela  karriären. Men som 36-åring fick han ändå chansen att få slåss om de ädlaste medaljerna. Och som han gjorde det!

Knappast någon IFK:are har gjort så mycket för klubben på så få matcher. Men så var det också något speciellt med Gösta Löfgren. Han gjorde nästan 300 A-lagsmatcher för Motala AIF och är utan tvekan den störste spelaren i den klubbens historia. Men under några år fick IFK Norrköping låna det offensiva geniet och det blev till stor glädje för både IFK och ”Lövet” själv.

Gösta Löfgren växte upp i Motala som yngst av fyra bröder. Familjen hade en snickerifabrik och tillsammans med äldste brodern Olle fick Gösta ta över verksamheten vid pappans bortgång 1943. Han verkade inte ta så allvarligt på skolan utan tog ett extra år på sig att ta examen från läroverket. Men på planen var han desto mer ambitiös. Han tränade extrapass och höll sig borta från alkohol och tobak. Han var också motståndare till kortspel och senare skulle han som ledare förbjuda detta i Motala AIF.

I slutet av 1940-talet spelade MAIF i fjärdedivisionen men med Löfgren på planen avancerade man i seriesystemet. Samtidigt gjorde IFK Norrköping en framstöt och försökte värva Löfgren som ersättare till Nils Liedholm. “Lövet” hade även bud från Italien och Padova men familjeföretaget höll honom kvar i hemstaden. Och fotbollsmässigt gick det bra för Maif, hösten 1951 hade man tagit sig till andradivisionen.

Gösta Löfgren kom att bli den stora stjärnan och kreatören i Motala, inte helt olik Gunnar Gren som hade lämnat IFK Göteborg för Milan. I Grens frånvaro var Löfgren Sveriges bästa högerinner, kreativ och spelintelligent, men också en verklig lagspelare. Han hade ett bra skott och öste in mål för MAIF. Landslagsdebuten skedde borta mot Italien inför 75 000 åskådare i Florens. ”Lövet” gjorde det första målet och matchen slutade 1-1.

Med landslaget vann han OS-brons i Helsingfors 1952 och i VM 1958 spelade han en match när Sverige tog silvermedalj. Däremellan tilldelades han 1955 Guldbollen som Sveriges bästa fotbollsspelare trots att han ännu inte spelat i Allsvenskan. Priset delades ut av en enhällig jury, men även allmänheten fick säga sitt, och där vann “Lövet” en jordskredsseger före bland andra Kurt Hamrin.

Söndagen den 2 juni 1957 blev en historisk dag för Motalafotbollen. Då nådde Maif till sist Allsvenskan efter att ha besegrat Örgryte i kvalspelet. Men den Allsvenska sejouren blev kort för MAIF. Man kom sist i den så kallade Maratonallsvenskan, som spelades under ett och ett halvt år inför att det svenska seriesystemet skulle byta till vår-höst. 1959 var Motala tillbaka i Division 2 Östra Götaland. Gösta Löfgren skulle fylla 36 senare samma år och lockades av att testa vingarna någon annanstans än i den klubb där han hade gjort 12 raka säsonger.

Inför säsongen 1960 skrev Gösta Löfgren på för IFK Norrköping. En anledning var att han ville spela tillsammans med Örjan Martinsson, som han tidigare försökt locka till Maif.

Och visst blev IFK Norrköping det året något alldeles extra. Spelare som ”Zamora”, ”Bajdoff”, Torbjörn Jonsson, Harry Bild och Gösta Löfgren hade alla fått eller skulle senare få Guldbollen. Lägg där till Sven Axbom, Örjan Martinsson och Hans Rosander samt trotjänare som Rune Lind och Ulf Jansson så har du ett av IFK:s bästa lag genom alla tider.

”Lövet” slog till direkt med två mål i IFK-debuten hemma mot Jönköpings Södra den 16 juni 1960. En månad senare skulle han få spela sin första allsvenska seriefinal, på bortaplan i Malmö. Men det var inte Malmö FF som stod för motståndet, utan IFK Malmö som just det året var bästa lag i rikets tredje stad. Inför matchen låg båda lagen på samma poäng. I den 29:e matchminuten hittade ”Lövet” Örjan Martinsson med en genialisk passning. Martinsson placerade in bollen med vänstern och det blev matchens enda mål.

Nästan på dagen två månader senare hyllades IFK Norrköping på hemmaplan efter sitt nionde SM-guld. IFK slog Djurgården med 4-1 och trion Martinsson, Bild och Löfgren briljerade. I och med den sista matchen kom 37-åringen upp i precis de 12 matcher som krävdes för att få en guldmedalj.

Gösta Löfgren var minst sagt till åren kommen när han anslöt till IFK. Snabb var han kanske inte. Men bollbehandlingen och speluppfattningen var av högsta klass. Han slog sällan en felpass men desto oftare assisterade han till mål. Dessutom var han en lojal lagspelare – kanske inte så konstigt efter alla år i Maif där lagets framgångar i stor utsträckning berodde på honom.

Som äldre spelare blev han också ett föredöme för de yngre spelarna som Björn Nordqvist och Ove Kindvall. Löfgren var lugn, sansad och hjälpte de yngre in i laget.

Gösta Löfgren gjorde bara drygt 40 matcher för IFK Norrköping. Men han hade ändå en stor roll även i guldet 1962. Borta på Ullevi mot IFK Göteborg såg det länge ut som att IFK Norrköping skulle tappa poäng, vilket hade satt Djurgården i en guldsits inför den sista omgången. Men strax innan full tid slog ”Lövet” till med en klockren vristträff.

Veckan därpå krossade IFK Norrköping Degerfors med 4-0 och föreningens 10:e SM-guld var ett faktum. Den stora segerorganisatören var en 39-åring från Motala som spelade fram till tre av fyra mål. ”Från sin strategiskt tillbakadragna position dirigerade han hela Norrköpingsanfallet och sände ideligen, ideligen fram de mest delikata och precisa passningar till kamraterna”, skrev DN i sitt referat.

Historien skulle upprepa sig året efter. ”Lövet” hade bara spelat fem matcher under hela säsongen när IFK ställs mot Helsingborgs IF i Allsvenskans näst sista omgång. Med tio minuter kvar fick han chansen efter slarv i HIF-försvaret. Enligt hans egen mening var skottet inte så märkvärdigt men Stig Hallberg i Helsingborgsmålet lyckades inte rädda. 40 år gammal avgjorde han matchen och IFK Norrköping fick fira ännu ett guld.

1964 vände ”Lövet” åter till Motala där han avslutade spelarkarriären. Då var han både IFK:s  äldsta spelare och äldsta målskytt genom alla tider – ett rekord som står sig än idag. I början av 1970-talet var han tillbaka i Norrköping igen som tränare. Där gjorde han sig känd för en mjuk linje gentemot spelarna, inspirerat från trävarufabriken där man pratade igenom vad som gått fel istället för att skälla på de anställda.

Den 5:e september 2006 gick Gösta Löfgren bort, 83 år gammal.

MÅRTEN MELLBERG

 

Foton: Bildbyrån och privat.

1) Ur en lagbild efter SM-guldet 1960

2) Samlarbild från VM 1958

3) Trycksak från Motala AIF

4) Veteranmatch 1969 med tre Snokaspelare. Bengt “Julle” Gustavsson,  “Lövet”, Bengt “Fölet” Berndtsson (IFK Göteborg) och Olle Håkansson.

 

Annonser