19 December, 2012

Krönika: Nittio och sen tillägg

“Ett bra år bland andra bra år och mindre bra år”

 

Att i rask takt gå promenaderna runt stan tar ungefär nittio minuter.

Drygt fem tusen sekunder (batterierna i miniräknaren är slut). En match alltså. Plus tillägg naturligtvis, det antal minuter som stipuleras av mannen i svart (inte Johnny Cash, den andre).

 

Från Idrottsparken (jajaja... Nya Parken då...) högersväng på den södra men bara en liten bit, fram till rondellen där Kronblom halvlåg i soffan häromåret. Nu halvligger Kronblom, eller åtminstone laget, i Superettan. Dylikt sysslar vi inte med i denna stad.

 

Nåväl, vidare. Vänster på Kungsgatan och förmodligen snöar det. Det är december och även om de smådeppiga köptemplen längs Drottninggatan hängde upp de första ljusslingorna på midsommardagens morgon så är det först nu julen närmar sig. Och därmed nyåret och därmed ett nytt år. En ny säsong. Det bollsparkarår som passerat ska skakas ihop till en prydlig pappersbunt med raka kanter, slås om med paketsnöre och placeras bredvid de andra i historieskåpet. Ett bra år bland andra bra år och mindre bra år.

 

Kungsgatan ner över strömmen, industrilandskapet till höger med Louis de Geer och horder av valloner som drog in över Östergötland med mörka vilda ögon. Byggde kanoner. Eller egentligen byggde de väl grejerna i Finspång men det talar vi tyst om. Hela vägen ner till Norrtull och i fonden polishuset som nästan på ett övertydligt sätt meddelar att "skärper du dig inte grabben så hamnar du här".

 

Österut musketörer! Norra Promenaden nu och efter att ha släntrat förbi stationen där huvudstadståget avgår från spår 7A så passerar vi kronofogdens kontor. Skrattmyndigheten. Ännu en påminnelse från mannen med tofsen. Snabbt vidare med toppluvan neddragen! Förbi en kiosk med lösgodis till oerhört förmånliga priser. Löpsedeln proklamerar: Nyman och Mitov Nilsson är uttagna i landslagstruppen. Två små bevis för att IFK äntligen på allvar tagit tillbaka sin stol vid den allsvenska akademins sammanträdesbord.

 

Hamnbron nu och upp till den östra av promenaderna. Ett par tomtar hastar förbi på väg mot skorstenarna på Skolgatan. Mårten och Jögga? Inte omöjligt. Tänker på premiären mot Helsingborg och skåningar med långa ansikten. Redan då fanns det något där, nåt som inte varit lika tydligt tidigare. Svårt att sätta fingret på. En slags bestämdhet, en koncentration.

 

Östra uppåt, inte jättespännande kanske, försöker undvika att bli överkörd av plåtmonstren som gnisslar fram mitt i gatan. Badhuset rakt fram, dags att svänga höger igen. Södra, på hemväg. Fina villor till vänster och lika fina stenhus till höger. Pelle Blohm bodde i ett av dem, baren alltid välfylld, musiken alltid på maxad volym. Bauhaus grymma cover på Bowies Ziggy Stardust. Förbi bokstäverna på biblioteket, förbi Halvars kiosk, framme.

 

Kollar på klockan: nittiotre. Det snöar över Idrottsparken. Tänker att det är okej och känner mig lite högtidlig. Drämmer till med en Shelley, tyst i mitt huvud. If winter comes, can spring be far behind? Drygt tre månader till Mjällby borta den första april. Det kanske snöar då också men det skiter jag i.

 

Vintern först, sen våren.

 

Niclas Kindvall